Hej alla fantastiska följare! Jag hoppas ni mår bra och att er vecka har varit inspirerande. Idag dyker vi in i ett ämne som jag vet ligger många av er varmt om hjärtat, och som faktiskt kan vara avgörande för er framtida arbetsglädje och trygghet: granskning av anställningsavtal för lärare.
Jag minns själv hur det kändes att stå inför mitt första lärarjobb, full av förväntan men också en gnutta nervositet. Det är lätt att bara skriva på när drömjobbet väntar, eller hur?
Men jag har genom åren lärt mig att det finns så otroligt mycket att vinna på att faktiskt förstå varje liten rad i det där viktiga dokumentet. Särskilt nu, med tanke på de senaste kollektivavtalsförhandlingarna (HÖK 25), där Sveriges Lärare har kämpat hårt för bland annat bättre reglering av vår arbets- och planeringstid, är det viktigare än någonsin att veta exakt vad som gäller för just dig.
Många tänker kanske att “facket löser det”, och visst, kollektivavtalen är en fantastisk trygghet. Men min egen erfarenhet säger mig att det ändå finns små detaljer i det individuella avtalet som kan göra stor skillnad för din vardag, din lön och dina framtida möjligheter.
Har du koll på om du har ferietjänst eller semestertjänst? Vad betyder det för din lön och ledighet? Och hur säkerställer du att din kompetensutveckling och löneutveckling inte bara blir tomma ord på ett papper?
Att läsa igenom sitt anställningsavtal grundligt kan kännas torrt och krångligt, men tänk på det som en investering i dig själv och din yrkesframtid. Ett väl genomtänkt avtal kan spara dig både tid och onödig stress längre fram.
Och det är just därför jag känner att det är så viktigt att vi pratar om detta. Jag vill att ni ska känna er trygga och stärkta i er roll, från första arbetsdagen och framåt.
Här nedanför kommer jag att dela med mig av mina bästa tips och insikter för att du ska kunna granska ditt läraravtal som ett proffs, undvika vanliga fällor och se till att du får de villkor du verkligen förtjänar.
Vi tar en närmare titt på det tillsammans.
Dina grundläggande rättigheter och vad som *måste* finnas med
När du håller det där nya anställningsavtalet i handen, pirrigt och förväntansfullt, är det lätt att bara svepa över texten och tänka “Äntligen!”. Men jag vill verkligen understryka vikten av att stanna upp och andas. Det här är din framtid, din trygghet och din professionella identitet vi pratar om. Det finns några helt grundläggande saker som absolut ska finnas med i ditt avtal, oavsett om du är nyutexaminerad eller en erfaren veteran som byter arbetsplats. Det handlar om transparens och att du ska veta exakt vilka ramar som gäller för ditt arbete. Jag minns själv hur jag första gången trodde att allt var glasklart, bara för att senare upptäcka små men ack så viktiga detaljer jag missat. Att inte ha koll på detta från början kan leda till onödiga missförstånd och frustration längre fram. Se det som grundstenen i din lärarkarriär; den måste vara stabil för att allt annat ska kunna byggas på ett bra sätt. Varje punkt är en del av den helhet som formar din yrkesvardag, så vi tar dem en i taget för att se till att du kårkar dig.
Vem du är och var du hör hemma
Det kan låta självklart, men ditt och arbetsgivarens fullständiga namn och adress måste vara korrekt angivet. Dubbelkolla även startdatumet för din anställning och vilken specifik arbetsplats du ska tillhöra. Är det en förskola, grundskola, gymnasium? Vilken ort, vilken skola? Allt detta är avgörande för att undvika oklarheter. Det ska även tydligt framgå vilken typ av anställning det rör sig om – är det en tillsvidareanställning, ett vikariat, eller kanske en provanställning? Och din befattning eller titel, är den korrekt? Förskollärare, grundskollärare i matematik och NO, studie- och yrkesvägledare? Dessa detaljer är inte bara formalia, de definierar din roll och dina förutsättningar. Det är en otrolig lättnad att känna att allt stämmer redan från början, det skapar en känsla av trygghet.
Kollektivavtalet – din osynliga handbok
En av de allra viktigaste punkterna, som många kanske underskattar, är vilken kollektivavtal du omfattas av. I Sverige reglerar kollektivavtalen en stor del av våra anställningsvillkor, som lön, arbetstid, semester, försäkringar och tjänstepension. För oss lärare är det ofta HÖK 25 som gäller inom kommunal sektor, men det finns även andra avtal för fristående skolor och andra arbetsgivare. Om din arbetsgivare saknar kollektivavtal, då är det du som måste förhandla fram motsvarande förmåner, vilket kan vara både svårt och tidskrävande. Jag har sett kollegor hamna i svåra situationer just för att de inte förstod vikten av detta. En bra idé är att kontakta ditt fackförbund, som Sveriges Lärare, och be dem granska ditt avtal. De är experter och kan se till att du inte missar något vitalt. Kom ihåg, att ha ett starkt kollektivavtal i ryggen är som att ha en hel armé av jurister som jobbar för dina rättigheter, även om du inte ser dem varje dag.
Ferietjänst eller semestertjänst – en avgörande skillnad för din vardag
Det här är en av de allra största frågorna för oss lärare, och något som verkligen kan påverka din vardag och livspussel på djupet. Skillnaden mellan ferietjänst och semestertjänst är inte bara en teknisk detalj, den formar hela din årsarbetstid och hur du kan planera ditt privatliv. Jag minns hur förvirrad jag var i början, det kändes som en djungel av termer. Men när jag väl förstod innebörden, insåg jag hur viktigt det är att veta exakt vad som gäller för mig. Många lärare är anställda med ferielön, särskilt inom grundskolan, och det innebär en helt annan struktur än en vanlig “kontorsanställning”. Att ha koll på detta är inte bara bra för din planering, det kan även ha ekonomiska konsekvenser, till exempel om du börjar mitt i ett läsår och inte hinner tjäna in full ferielön.
Ferietjänst – lärarens speciella upplägg
Om du har ferietjänst, vilket är det absolut vanligaste för lärare i Sverige, då är din arbetstid anpassad efter skolans läsår. Det betyder att du arbetar intensivt under terminerna, ofta upp till 45 timmar i veckan, för att sedan vara ledig under skolornas lov, till exempel påsk, höst och en stor del av sommaren. Denna årsarbetstid är fördelad på en reglerad del, där du är schemalagd och arbetsgivaren styr dina uppgifter, och en oreglerad del, den så kallade förtroendearbetstiden. Förtroendearbetstiden är till för enskilt för- och efterarbete, spontana elev- och föräldrakontakter samt viss egen fortbildning, och den disponerar du själv över. Detta system är unikt för läraryrket och gör att din totala årsarbetstid blir densamma som för en semesteranställd, men den är komprimerad till färre arbetsdagar. En viktig sak att komma ihåg är att om du har ferietjänst kan du inte själv välja när du tar ut din semester; den är redan förlagd till de första fem veckorna av sommarlovet.
Semestertjänst – den mer “vanliga” anställningen
En semestertjänst är mer lik en standardanställning på arbetsmarknaden. Här har du en arbetstid på 35-40 timmar i veckan och minst 25 arbetsdagar semester per år som du kan ta ut vid överenskommen tidpunkt med arbetsgivaren. Alla dina arbetsuppgifter ska rymmas inom den reglerade arbetstiden. För vissa lärarkategorier, som exempelvis lärare i fritidshem, kan det ibland vara aktuellt med semestertjänst, eller en kombination om mindre än hälften av tjänsten är undervisande. Jag har sett exempel där kollegor med blandade tjänster fått väldigt krångliga upplägg med delad ferie- och semestertjänst, vilket kan göra det svårt att planera både arbete och ledighet. Det är verkligen en punkt att noga granska och diskutera med din arbetsgivare och fackförbundet om du känner dig osäker. Att ha en klar bild över detta från början kan spara dig mycket huvudvärk.
Lönen – inte bara en siffra på pappret
Ah, lönen! En oändlig källa till diskussioner och funderingar, eller hur? Det är ju det som möjliggör vår vardag, våra drömmar och vår trygghet. Men lönen är så mycket mer än bara den siffra som står på lönespecifikationen. Den speglar din kompetens, din erfarenhet och hur din arbetsgivare värdesätter ditt bidrag. Att förstå hur din lön sätts och vad som påverkar den är avgörande för din framtida ekonomi och för din känsla av rättvisa. Jag har sett många kollegor som bara accepterat första bästa erbjudande, och senare ångrat det djupt. Din första lön är en grundsten för din fortsatta löneutveckling, så det är verkligen värt att lägga tid och engagemang på detta. Tänk på att lönen ska vara individuell och differentierad, vilket betyder att den ska baseras på dina specifika meriter och hur komplexa dina arbetsuppgifter är.
Din lön i avtalet och “märket”
I ditt anställningsavtal ska din överenskomna lön tydligt framgå, samt vilken dag lönen betalas ut. En viktig fråga att ställa är om du kommer att omfattas av nästa löneöversyn, eller om din chef redan har tagit höjd för detta i den lön du erbjuds. Kollektivavtalen, som HÖK 25, reglerar rätten till årlig löneöversyn och de principer som gäller för lönesättning. Vi har det så kallade “märket” som sätts av industrins parter och som fungerar som ett riktmärke för löneökningar i Sverige, inklusive för lärare. För 2025 ligger “märket” på 3,4% för kollektivet, men det betyder inte att just du får exakt den procentsatsen. Din individuella löneökning kan vara både större och mindre, beroende på din prestation, ansvar och kompetensutveckling.
Vässa dina argument för en bättre löneutveckling
För att uppnå en god löneutveckling är det avgörande att du förstår på vilka grunder lönen sätts och vilka krav som gäller. Ökad kunskap, nya erfarenheter och att du tar dig an mer kvalificerade eller ansvarskrävande uppgifter kan leda till högre lön. Jag rekommenderar starkt att du förbereder dig inför löneförhandlingar. Använd dig av lönestatistik, till exempel via ditt fackförbunds verktyg, för att argumentera för din lön utifrån din utbildning, kompetens och erfarenhet. Bestäm dig för en lägstanivå innan förhandlingen och börja gärna lite högre för att skapa förhandlingsutrymme. Kom ihåg, din första lön är otroligt viktig, den lägger grunden för din framtida löneutveckling. Det är en chans att visa att du är medveten om ditt värde!
Din utveckling är din rättighet: Kompetensutveckling och fortbildning
Att stå stilla i sin professionella utveckling är ingen option i dagens skola, det vet jag av egen erfarenhet. Världen förändras, elevernas behov förändras, och då måste även vi lärare utvecklas. Jag ser kompetensutveckling inte bara som en förmån, utan som en absolut nödvändighet för att vi ska kunna leverera den bästa möjliga undervisningen och samtidigt känna arbetsglädje. Det är en rättighet vi har, inskriven i både skollagen och våra kollektivavtal. Tyvärr ser jag alltför ofta hur detta är det första som stryks när budgetar är tajta eller scheman fulla. Och det gör mig frustrerad, för det är en kortsiktig lösning som skadar både oss lärare och våra elever i längden. Vi måste aktivt värna om vår rätt till utveckling!
Vad avtalet säger om din utveckling
Ditt kollektivavtal, till exempel HÖK 25, innehåller bestämmelser om kompetensutveckling. Det ska finnas en plan, tid och resurser för din utveckling, och arbetsgivaren är skyldig att säkerställa fortlöpande insatser för att kvaliteten i verksamheten ska upprätthållas. Ett riktmärke har tidigare varit 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår, vilket motsvarar ungefär 11,4 arbetsdagar för en ferieanställd lärare. Men tyvärr visar forskning att många lärare inte får den tid de faktiskt har rätt till. Detta är något vi måste bli bättre på att bevaka och efterfråga. Tänk på att din kompetensutveckling kan vara så mycket, från att utveckla din pedagogiska skicklighet och språkfärdigheter till att hålla dig uppdaterad inom ditt ämnesområde eller lära dig mer om samverkan med samhället.
Ta befälet över din utvecklingsresa
För att du ska få den kompetensutveckling du behöver och har rätt till, är det superviktigt att du tar initiativ och pratar med din chef. De bästa tillfällena är under tjänsteplaneringen, när nästa års uppdrag ska fastställas, och under medarbetarsamtalet. Om du får nya arbetsuppgifter, ett förändrat uppdrag eller nya krav, ska du också få förutsättningar för att klara av dem. Ställ frågor som: “Vilka kliv vill jag ta?”, “Vad behöver jag på kort och lång sikt för att utvecklas och må bra på jobbet?”. Passa på att lyfta de här frågorna, det är din chans att påverka din framtid! Och håll utkik efter det nya professionsprogrammet för lärare som införs 2025, det syftar till att öka möjligheterna för fortbildning och professionell utveckling.
Arbetstiden – nyckeln till en hållbar lärarkarriär
Arbetstiden, ja! För oss lärare är det ingen 8-till-5-mentalitet som gäller, vi vet det. Vårt yrke är så mycket mer än att bara stå i ett klassrum. Det är planering, rättning, möten, samtal med elever och föräldrar, fortbildning – listan kan göras lång. Jag har många gånger känt hur gränserna mellan arbete och fritid suddas ut, och jag vet att jag inte är ensam. Därför är det så otroligt viktigt att du har full koll på vad som gäller för *din* arbetstid i ditt anställningsavtal. En väl reglerad och förstådd arbetstid är absolut avgörande för att du ska kunna ha en hållbar lärarkarriär och undvika att bränna ut dig. Vi måste värna om vår egen hälsa och välmående för att kunna vara de bästa lärarna vi kan vara för våra elever.
Reglerad och oreglerad arbetstid
Som vi diskuterade under ferietjänst, är din arbetstid som lärare ofta uppdelad i en reglerad och en oreglerad del, den så kallade förtroendearbetstiden. Den reglerade delen är den tid du är schemalagd på skolan, med lektioner, möten och andra fasta uppgifter. Den oreglerade delen, förtroendetiden, är den tid du själv ansvarar för att disponera för för- och efterarbete, rättning, planering och kontakter med hemmen. Det är vanligt att den schemalagda tiden ligger på cirka 35 timmar i veckan och förtroendetiden på cirka 10 timmar, vilket ger en total arbetsvecka på 45 timmar under terminerna. Det är viktigt att förstå att dessa timmar ska räcka till alla dina arbetsuppgifter, och att du inte ska behöva arbeta övertid på din förtroendetid.
Tjänsteplaneringen – ditt verktyg för inflytande
Undervisningstiden kan variera stort beroende på stadium, ämnen och skola. Rektorns ansvar är att skapa rimliga tjänster och se till att arbetstiden ryms inom arbetsmiljölagen. Jag har lärt mig att det absolut viktigaste tillfället att påverka din arbetstid och arbetsbelastning är under tjänsteplaneringen. Då kan du och din chef tillsammans planera hur din arbetstid ska fördelas och säkerställa att du har tillräckligt med tid för alla dina uppgifter, inklusive planering, rättning och kompetensutveckling. Det är också här du kan lyfta om du upplever en ojämn arbetsfördelning under läsåret. Att vara proaktiv och ha en dialog med din chef är nyckeln till att skapa en tjänst som är hållbar i längden.
Kollektivavtalet: Din osynliga men mäktiga bundsförvant
Vi har redan snuddat vid det, men kollektivavtalet förtjänar verkligen en egen plats i rampljuset. För mig är det som en trygg famn som skyddar oss lärare, även när vi inte tänker på det. Jag har själv känt den otroliga styrkan i att veta att det finns en gemensam överenskommelse som reglerar så mycket av det som formar min arbetsdag. Utan kollektivavtalet skulle varje enskild lärare behöva förhandla om varenda liten detalj i sitt anställningsavtal, och det skulle vara en helt omöjlig uppgift. Det är tack vare fackförbunden och deras hårda arbete som vi har dessa trygga ramar. HÖK 25 är ett sådant avtal som påverkar över 200 000 lärare i kommunal sektor, och det är ett bevis på den styrka vi har när vi agerar tillsammans.
Vad kollektivavtalet betyder för dig
Kollektivavtalet är en förhandlad överenskommelse mellan arbetsgivarorganisationer (som SKR och Sobona) och fackförbund (som Sveriges Lärare) som reglerar lön, arbetstider, semester, pensioner, försäkringar och andra anställningsvillkor. Det innebär att du, oavsett om du är med i facket eller inte, omfattas av de villkor som avtalet stipulerar om din arbetsgivare har ett kollektivavtal som gäller för din anställning. Detta ger dig betydligt bättre förmåner och större trygghet än om bara lagstiftningen gällt. Jag brukar tänka på det som en grundmurad byggnad där kollektivavtalet är stommen, och ditt individuella anställningsavtal är inredningen som anpassar det till just dig. Det är därför det är så viktigt att veta vilket avtal som gäller för just din arbetsplats.
Fackets roll och din möjlighet att påverka
Ditt fackförbund spelar en avgörande roll i att förhandla fram och upprätthålla dessa avtal. De är din röst och din expertis i dessa komplexa frågor. Genom att vara medlem i ett fackförbund bidrar du till den kollektiva styrkan och kan också få personlig rådgivning och granskning av ditt anställningsavtal. Jag har själv använt mig av fackets rådgivning och det har varit ovärderligt. Tänk på att kollektivavtalen är dynamiska dokument som omförhandlas regelbundet. Till exempel var HÖK 25 en ny överenskommelse som trädde i kraft 2025-04-01 och gäller till 2027-03-31, med fokus på att stärka lärarnas villkor. Att vara insatt och engagerad i dessa processer är ett sätt att påverka din egen och dina kollegors framtid.
De dolda fällorna och hur du undviker dem
Nu när vi har gått igenom de viktigaste delarna i ett anställningsavtal för lärare, vill jag avsluta med att prata om några “dolda fällor” som jag sett kollegor trilla i. Det är lätt att bli överväldigad av all information, men med lite förberedelse och rätt inställning kan du undvika onödiga problem. Jag har lärt mig att det alltid lönar sig att vara lite skeptisk och att ställa många frågor, även om det känns lite obekvämt. Det handlar om att skydda dig själv och din framtida karriär. Ingen vill skriva på något som senare visar sig begränsa ens möjligheter eller skapa oväntade problem. Och det är just därför vi måste prata om detta öppet och ärligt.
Se upp för tidsbegränsade anställningar utan kollektivavtal
En vanlig fälla, särskilt för nya lärare som väntar på sin legitimation, är att erbjudas tidsbegränsade anställningar eller en lägre lön. Vissa arbetsgivare kan försöka anställa dig med en ferietjänst även om de saknar kollektivavtal. Detta är något du absolut ska vara försiktig med, eftersom ferietjänsten som anställningsform kräver att den är reglerad i ett kollektivavtal. Om arbetsgivaren saknar kollektivavtal, kan du förlora många av de förmåner och skydd som vi har pratat om. Var alltid noga med att fråga om vilket kollektivavtal arbetsgivaren är ansluten till och vad det innebär för just din tjänst. Var inte rädd för att stå på dig och argumentera för en tillsvidareanställning med en lön som motsvarar din kompetens och erfarenhet.
Vikten av skriftlighet och professionell granskning
Även om ett anställningsavtal kan vara muntligt, är det *alltid* klokast att be om ett skriftligt avtal. Dessutom är arbetsgivaren skyldig att skriftligt informera dig om alla villkor av stor betydelse för anställningen. Läs igenom varje punkt noga och ställ frågor om allt du inte förstår. Ett av mina bästa tips är att alltid låta ditt fackförbund, eller annan juridisk expertis, granska ditt anställningsavtal innan du skriver på. De kan se eventuella konkurrensklausuler, skadeståndsbestämmelser eller andra formuleringar som kan försvåra eller begränsa dina framtida möjligheter att byta jobb. Tänk på det som en investering i din framtid. Att ta några extra dagar för en professionell granskning kan spara dig år av potentiella problem och stress. Din trygghet är värd den lilla extra ansträngningen!
| Egenskap | Ferietjänst | Semestertjänst |
|---|---|---|
| Arbetstid/vecka (under termin) | Ca 45 timmar (35h reglerad, 10h förtroende) | 35-40 timmar |
| Total årsarbetstid | Samma som semestertjänst, men komprimerad | Normal arbetsmarknadsstandard |
| Ledighet | Under skolornas lov (semester fast under sommarlovets första del) | Minst 25 arbetsdagar/år, kan förläggas efter överenskommelse |
| Arbetsuppgifter | Undervisning, planering, rättning, möten, föräldrakontakter (både reglerad och förtroende) | Alla arbetsuppgifter ryms inom reglerad arbetstid |
| Kollektivavtal krav | Kräver kollektivavtal för reglering | Inte specifikt krav på kollektivavtal för att anställningsformen ska vara giltig, men rekommenderas starkt för förmåner |
Att tänka på när du skriver på ditt anställningsavtal
Nu när vi har gått igenom de mest vitala delarna av anställningsavtalet för oss lärare, hoppas jag att du känner dig lite tryggare och mer förberedd. Min viktigaste lärdom genom åren är att kunskap är makt – särskilt när det kommer till din egen anställning och karriär. Att ta sig tid att verkligen förstå varje detalj, att våga ställa frågor och att involvera ditt fackförbund är inte bara smart, det är avgörande för din framtida arbetsglädje och trygghet. Se det här som en investering i dig själv och din professionella framtid. Vi förtjänar alla att ha en tydlig och rättvis grund att stå på. Kom ihåg, din röst är viktig och din expertis ska värderas!
Bra att veta som lärare i Sverige
- Se till att alltid läsa igenom ditt anställningsavtal noggrant innan du skriver på. Var extra uppmärksam på anställningsform (tillsvidare, vikariat, provanställning), startdatum och vilken befattning du faktiskt får. Dubbelkolla även den specifika arbetsplatsen och dess adress för att undvika oklarheter.
- Kontakta ditt fackförbund, som Sveriges Lärare, och be dem granska ditt avtal. De är experter på kollektivavtal som HÖK 25 och kan identifiera eventuella brister eller formuleringar som kan påverka dina villkor. Detta är en medlemsförmån som ger ovärderlig trygghet.
- Förstå skillnaden mellan ferietjänst och semestertjänst. Ferietjänst är vanligast för lärare och innebär en komprimerad årsarbetstid med ledighet under loven, medan semestertjänst är mer lik en vanlig anställning med reglerad semester som du själv kan förhandla om. Denna skillnad påverkar din årsarbetstid och hur du kan planera ditt privatliv.
- Var väl förberedd inför löneförhandlingen. Använd lönestatistik från ditt fackförbund (till exempel via verktyg som “Min lön” hos Sveriges Lärare) och lista dina argument baserade på prestation, kompetensutveckling och ansvar. Kom ihåg att din första lön lägger grunden för din framtida löneutveckling.
- Prioritera din kompetensutveckling. Ditt kollektivavtal ger dig rätt till fortbildning. Diskutera dina behov med din chef under tjänsteplaneringen och medarbetarsamtalet för att säkerställa att du får de insatser du behöver. Från den 1 september 2025 införs dessutom ett nationellt professionsprogram för lärare, vilket syftar till att öka möjligheterna för utveckling och karriär.
Viktigaste punkterna att komma ihåg
Sammanfattningsvis är det några huvudpunkter som jag vill att du tar med dig från den här genomgången. För det första: ditt anställningsavtal är fundamentet för din karriär. Läs det noggrant och se till att alla delar, från din titel till din lön och arbetstid, är tydliga och korrekta. För det andra: kollektivavtalet, som HÖK 25, är din starka bundsförvant som skyddar dina rättigheter och förmåner; det är en stor anledning att vara medlem i Sveriges Lärare. För det tredje: din lön är förhandlingsbar och reflekterar ditt värde – var inte rädd för att argumentera för den. För det fjärde: din professionella utveckling är en rättighet, inte en lyx. Kräv den tid och de resurser du behöver för att växa i din roll. Sist men inte minst, var proaktiv och ta kontroll över din yrkesresa. Att ha koll på dessa aspekter är inte bara bra för dig som individ, utan stärker även lärarkåren som helhet. Vi är viktiga, och våra villkor ska spegla det!
Vanliga Frågor (FAQ) 📖
F: Vad är egentligen skillnaden mellan ferietjänst och semestertjänst, och varför är det så viktigt för oss lärare att ha koll på det?
S: Åh, det här är en klassiker och en superviktig fråga! Jag minns hur förvirrad jag var i början av min karriär. Kort sagt: semestertjänst är den “vanliga” anställningsformen på arbetsmarknaden med en 40-timmarsvecka och minst 25 semesterdagar per år, precis som för de flesta.
Alla arbetsuppgifter ska rymmas inom de cirka 40 timmarna. Men för oss lärare är ferietjänst den absolut vanligaste anställningsformen, speciellt inom grundskolan.
Med en ferietjänst är arbetstiden annorlunda förlagd. Istället för en vanlig 40-timmarsvecka jobbar du in ledigheten under loven. Det betyder att du under terminerna ofta har en högre arbetsbelastning, vanligtvis uppdelad i en reglerad del (cirka 35 timmar arbetsplatsförlagd tid för undervisning, möten, föräldrakontakter med mera) och en oreglerad del, den så kallade förtroendearbetstiden (cirka 10 timmar per vecka), som du själv ansvarar för att förlägga för exempelvis för- och efterarbete, spontana elevkontakter och egen fortbildning.
Det stora kruxet är att under ferietjänst kan du inte själv välja när du tar ut semester, utan den anses vara förlagd till de första cirka fem veckorna av sommarferien.
Har du precis börjat din ferietjänst och inte hunnit arbeta ett helt läsår, kanske du inte hinner tjäna in full ferielön, vilket är något att verkligen se upp med.
För mig har detta varit avgörande för balansen i livet – att förstå att jag jobbar intensivare under terminerna för att “tjäna in” den ledighet jag får under loven.
Det är viktigt att kolla i ditt avtal vilken typ av tjänst du har, och om du är osäker, kontakta facket direkt!
F: Hur kan jag som lärare säkerställa att min lön och kompetensutveckling inte bara blir tomma löften, utan faktiskt främjas i mitt anställningsavtal och under min anställning?
S: Det här är en fråga som engagerar mig oerhört, eftersom jag själv har sett hur viktigt det är att vara aktiv! När det gäller lönen är det grundläggande att komma ihåg att lönen är individuell och förhandlingsbar.
Den första lönen du förhandlar fram sätter grunden för din framtida löneutveckling hos arbetsgivaren, så var påläst och förberedd inför löneförhandlingen.
Kolla in aktuell lönestatistik och argumentera utifrån din utbildning, kompetens och erfarenhet. HÖK 25 understryker att lönen ska vara individuell och differentierad för att spegla uppnådda mål och resultat.
Se också till att avtalet specificerar om du omfattas av nästa löneöversyn. För kompetensutveckling är det lite knepigare, men inte omöjligt! Det har länge varit en diskussionsfråga, och Sveriges Lärare har tryckt på för att få in tid för kompetensutveckling i kollektivavtalet.
Redan i HÖK 21 fanns skrivningar om att arbetsgivaren har ett tydligare ansvar för kompetensutveckling. Bilaga M i kollektivavtalet (som ofta gäller för ferieanställda) har tidigare avsatt tid för kompetensutveckling, och facket menar att behovet är lika stort för semesteranställda lärare.
Mitt råd är att ta upp kompetensutveckling specifikt under din anställningsintervju och i lönesamtal. Försök få med formuleringar i ditt anställningsavtal eller i en bilaga om årlig tid för kompetensutveckling och att du omfattas av skolans planer för professionsutveckling.
Det ger dig en starkare grund att stå på när du sedan ska kräva din rätt till utveckling. Var inte rädd att lyfta det!
F: Vilka är de vanligaste fällorna eller de små detaljer som lärare ofta missar i sina anställningsavtal, men som kan få stora konsekvenser?
S: Jag har sett en hel del under mina år, och det finns några riktiga klassiker som kan ställa till det om man inte är uppmärksam! För det första, och detta är en fälla jag tyvärr själv har trampat i en gång i tiden, är att inte ha ett skriftligt avtal alls.
Även om muntliga avtal kan vara giltiga, är det absolut klokast att alltid be om ett skriftligt anställningsavtal, och arbetsgivaren är faktiskt skyldig att skriftligt informera dig om viktiga villkor.
En annan vanlig miss är att inte noga kontrollera vilken typ av anställning det handlar om – tillsvidareanställning (fasta anställningar) är huvudregeln för lärare, men tidsbegränsade anställningar som vikariat eller särskild visstidsanställning är också vanliga.
Se till att du förstår villkoren för en eventuell provanställning, och att det finns ett verkligt “prövobehov”. En annan lurig detalj kan vara att missa vad som gäller om arbetsgivaren inte har kollektivavtal.
Om din arbetsgivare saknar kollektivavtal måste du själv förhandla dig till förmåner som annars skulle regleras där, som tjänstepension, försäkringar och övertidsersättning.
Det är också viktigt att dubbelkolla din sysselsättningsgrad (hel- eller deltid) och arbetstidsmått. Har du till exempel inte fått din lärarlegitimation än, kan vissa arbetsgivare försöka erbjuda en lägre lön eller visstidsanställning, men stå på dig – du ska inte acceptera lägre lön bara för att du väntar på legitimationen.
Slutligen, glöm inte att kolla hur din planeringstid är reglerad. Med HÖK 25 finns skarpare skrivningar kring förhållandet mellan undervisningstid och tid för planering samt för- och efterarbete, och det är viktigt att dessa dimensioneras i förhållande till varandra.
Att ha en klar bild av din arbetstidsförläggning kan göra en enorm skillnad för din arbetsmiljö. Mitt absolut bästa tips är att, om du känner dig osäker, alltid låta facket granska ditt avtal innan du skriver på.
De är experter och kan se sådant som vi själva lätt missar i ivern att få drömjobbet!
